1597-1657   Related Paintings of Sebastian Stosskopff :. | High Altar of St Mary | High Altar of St Mary | High Altar of St Mary | Style life | Portrait of Sebastien Martenez |
Related Artists:
Johann Moritz Rugendas
Augsburg 1802-1858 Weilheim an der Teck,was a German painter, famous for his works depicting landscapes and ethnographic subjects in several countries in the Americas, in the first half of the 19th century. Rugendas was born to the seventh generation of a family of noted painters and engravers of Augsburg (he was a grandson of Georg Philipp Rugendas, 1666-1742, a celebrated painter of battles), and studied drawing and engraving with his father, Johann Lorenz Rugendas II (1775-1826). From 1815 to 1817 he studied with Albrecht Adam (1786-1862), and later in the Academy de Arts of Munich, with Lorenzo Quaglio II (1793-1869). Inspired by the artistic work of Thomas Ender (1793-1875) and the travel accounts in the tropics by Austrian naturalists Johann Baptist von Spix (1781-1826) and Carl von Martius (1794-1868), Rugendas arrived in Brazil in 1821, where he was soon hired as an illustrator for Baron von Langsdorff's scientific expedition to Minas Gerais and Sao Paulo. Langsdorff was the consul-general of the Russian Empire in Brazil and had a farm in the northern region of Rio de Janeiro, where Rugendas went to live with other members of the expedition. In this capacity, Rugendas visited the Serra da Mantiqueira and the historical towns of Barbacena, Sao Joao del Rei, Mariana, Ouro Preto, Caete, Sabara and Santa Luzia.
Max Pechstein
German Expressionist Painter, 1881-1955,German painter and printmaker. He was apprenticed as a decorator in Zwickau from 1896 to 1900, when he moved to Dresden to enrol at the Kunstgewerbeschule, where he met the architect Wilhelm Kreis and the painter Otto Gussmann (1869-1926) and obtained decorative commissions. He continued his studies from 1902 until 1906 as Gussmann's pupil at the Dresden Kunstakademie. Through Kreis, Pechstein was introduced to Erich Heckel in 1906 and was invited by him to join DIE BRECKE, a group founded in the previous year that was quickly to become a major force in the rise of German Expressionism.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).